Fakta om nedstämdhet

Perioder av nedstämdhet kan ses som mildare depression som oftast går över. Var gränsen går mellan nedstämdhet och depression kan vara svår att dra.

Om nedstämdheten pågår länge och intensiteten och fler symptom växer fram finns risk för depression och man kan behöva professionell hjälp. För att särskilja vanlig nedstämdhet från depression kontrolleras nio olika kriterier hos en läkare där minst fem kriterier ska kunna bockas av. Dock är det dina egna upplevelser som är avgörande och säger hur du mår.

Depressioner kan vara lättare och snabbare gå över, eller vara djupare och pågå under längre period. De är lättare att få tillbaka om man haft en tidigare och de kan återkomma en eller fler gånger under en livstid.

Depression är den vanligaste humörsstörningen i världen som handlar om ett nedsatt stämningsläge. Alla kan drabbas, dock verkar det vara lättare för vissa än andra. Efter puberteten verkar det också vara lika vanligt hos tonåringar som hos vuxna. Flickor och kvinnor är mer drabbade än pojkar och män. Det påverkar inte bara den enskilda individen utan även familjen och omgivningen. Många får inte den hjälp de behöver och ”tillväxten” av nedstämdhet/lättare depression och depression kommer mest troligt att överföras socialt mer än på andra sätt.

Orsaker till nedstämdhet och depression

Vad orsakar nedstämdhet och depression? Svaret kommer vara avgörande för om man får hjälp, vilken typ av hjälp man får, och hur man responderar på hjälpen. Ett realistiskt svar är att anledningarna till nedstämdhet och depression är många samverkande faktorer som varierar och varierar i intensitet hos olika individer. Erfarenheter, läggning och förebilder eller normer man erfarit för att uttrycka ledsamhet spelar in. Depression verkar vara ärftligt, smittsamt, kan utlösas av en svår händelse där krisen/lidandet håller i sig under en längre tid, kan bero på nuvarande livssituation och kan även uppträda vid årstidsskiftningar. Faktorer inom och utanför individen samspelar och kan påverka utvecklingen av mental ohälsa, alltså även nedstämdhet och depression. Vi kan vara mer eller mindre rustade och mer eller mindre sårbara. Tidiga händelser i livet kan spela roll.

Fyra negativa upplevelser som är riskfaktorer för depression

Upplevelsen av att bli förödmjukad (retad, mobbad, utsatt)
Upplevelsen av att vara fastlåst i sin nuvarande livssituation och inte kunna komma undan
Upplevelsen av förlust (dödsfall, separation)
Upplevelsen av hot

Andra saker som kan stressa och vara riskfaktorer är:

Otrygg anknytning mellan förälder och barn
Otillfredsställande socialt nätverk, kamratrelationer och familjeklimat
Separationer under uppväxten
Brist på stöd, ingen att anförtro sig åt
Bevittnat våld
Övergrepp
Trauma
Social och ekonomisk belastning i familjen
Att ingå i gruppen HBTQI
Att vara internationellt adopterad

Exempel på vad som gör en individ mer sårbar för depression:

Ärftlighet för depression (särskilt hos förälder)
Prestationsbaserad självkänsla
Starka och direkta reaktioner på motgångar, pessimistisk attityd, grubblande, negativ självbild, tendens att ta på sig skulden för saker
Tidigare perioder av nedstämdhet
Oro, ångest
Aggressivitet och utåtagerande
Sömnproblem
Bristande rutiner för sömn, mat och aktivitet
Familjemedlem som är allvarligt sjuk
Brister i stöd från föräldrar, föräldraförmåga, konflikter mellan föräldrar
Mindre bra förmågor att hantera och klara av saker i familjen

Symtom på nedstämdhet och depression

Den som känner sig nedstämd kan uppleva olika symtom både i tankar, känslor och i kroppen. Några exempel på vanliga symptom beskrivs nedan. Man behöver inte uppleva alla symtom för att ändå vara nedstämd.

Tankar

Svårt för koncentration vilket kan försvåra förståelse för instruktioner på träning eller läxor
Lättare att tänka negativa tankar
Svårt att se möjligheter och lösningar
Tänker destruktiva och negativa tankar om sig själv (kan känna sig värdelös
Nedsatt förmåga till att fatta beslut
Svårt för koncentration vilket kan försvåra förståelse för instruktioner på träning eller läxor

Känslor

Tillvaron känns övermäktig
Gråtmild och extra känslig
Orkar inte umgås med kompisar eller på sociala tillställningar
Omotiverad
Oengagerad och efter en tid kanske också likgiltig/håglös
Känna sig orkeslös och uppleva brist på energi
Tycka att saker som tidigare var jättekul känns ointressant eller övermäktigt
Känna sig lättirriterad och arg ofta
Känslor av skuld eller skam

Fysiskt

Kanske fungerar allmänt sämre på skolan, jobbet och har ingen kraft i träningen
Känna förändrad aptit
Uppleva fysisk värk och spänningar i kroppen
Pratar lågmält och mer sällan
Kan ha svårt att somna, vakna ofta eller ovanligt tidigt och man kan sova mer än 8 timmar och ändå inte känna sig utvilad
Minskad sexlust
Ont i magen

Upplever man detta behöver man stanna upp och granska sin tillvaro (läs mer under tips).

Ibland kan det vara svårt att skilja på vad som är ledsamhet, sorg eller en depression. Just sorg finns det ingen ”ram” för hur den ska se ut, den kan ta längre tid och vara jobbigare för vissa. Den kan vara länge och utvecklas till en depression men kan också pågå länge trots att personen inte utvecklat en depression, samt kan det också vara en blandning av sorg och depression.

Be om hjälp när nedstämdheten tar över

Tappar man intresse för det man tidigare tyckt om, känner att matlust förändras och tycker att allt är jobbigt i mer än 14 dagar är det aktuellt att prata med någon nära om det. Vänder inte tillståndet trots att man gjort påtagliga förändringar i sin vardag för att förbättra situationen (se exempel under tips) är det läge att kontakta någon professionell. Du som idrottare, tränare och närstående kan kontakta We & Sports på 063-6631110.

Åtgärder och behandling vid depression

Det finns egentligen inga säkra tester för att avslöja en depression och det finns inte ”en” behandling som är bäst för alla. Beroende på hur lindrig eller svår nedstämdheten är rekommenderas givetvis olika åtgärder. Det kan vara både egenvård, stödsamtal och vid behov även medicin. Man kanske tror att man har ett helt annat problem eller har flera problem samtidigt vilket gör att en faktisk depression kan vara svår att upptäcka.

Lista att att utgå ifrån för att veta när det är läge att söka hjälp
Sök hjälp om minst fem av nedan symtom har funnits under en sammanhängande tvåveckorsperiod, som också har ändrat dina beteenden.

Nedstämdhet eller irritation större delen av dagen
Klar minskat intresse för det du tidigare upplevt som roligt och givande
Förändrad aptit och vikt
Sömnproblem
Brist på energi
Känslan av att du fungerar och tänker långsammare
Känslor av värdelöshet eller överdrivna och obefogade skuldkänslor
Minskad koncentrationsförmåga
Återkommande tankar på döden

Vad är depression?

Depression är en komplex folksjukdom och den ledande orsaken till dålig hälsa och funktionsnedsättning i världen som också ökar. Var femte person har fått diagnosen depression någon gång i Sverige. Biologiska, psykologiska och sociala faktorer bidrar på olika sätt till tillståndet.

Depression kan som nämnts utlösas av andra tillstånd (till exempel problem med maten, långvarig sorg, långvarig oro och så vidare) och med depression i sig kan andra tillstånd också utlösas. Hur tillfrisknandet ser ut varierar, det beror på hur svår depressionen är/ har varit. Personens förmåga att hantera svåra livshändelser påverkar också hur långvarig processen blir. Det kan vara bättre en dag och sämre en annan. Tålamod och acceptans är bra ingredienser i processen framåt. Viktigt att ha i åtanke är att man kan komma ur nedstämdhet och en depression, att ”låga” perioder är vanligt och många gånger en del av livet. Också viktigt att arbeta förebyggande och skapa rutiner som rustar oss mentalt. Har man en gång haft en depression är det som nämnts vanligt att man får det igen.

Negativ spiral av nedstämdhet, trötthet och isolering

När en positiv eller negativ livshändelse inträffar kan vardagen förändras. Det kan vara en uppenbar livshändelse som inträffar eller flera mindre förändringar som händer och tillsammans påverkar vardagen. Beroende på hur man uppfattar och tolkar händelserna och hur man upplever de medförda förändringarna kan man uppleva att färre saker känns meningsfulla och givande som i sin tur kan ge nedstämdhet, trötthet och mindervärdeskänslor. Man kanske börjar dra sig undan mer och tar mindre initiativ till att hitta på saker. Detta medför att mer tid till att grubbla och oroa sig skapas och mindre positiva upplevelser får utrymme. Kanske orkar man inte vara med på de tillställningar eller sociala träffar som man tidigare hade uppskattat. Detta gör att man blir mer isolerad, mer deprimerad, får mindre lust och ork och mår sämre. Hälsan överlag påverkas och man kanske inte kan medverka på skolan, träningar eller arbetet som man önskar. Man kan tappa kontakten med vänner, matvanor och sömnrutiner kanske sätts ur balans, ekonomin för en arbetande kan påverkas (om man inte orkar arbeta) vilket kan påverka negativt. En ond spiral pågår. Den här spiralen kan vara svår att komma ur på egen hand och man kan behöva hjälp.

Tonårsdepression och depression under perioder i livet

I vissa utvecklingsfaser är nedstämdhet mer vanligt både hos den unga och den vuxna. Under tonåren kan tjejer till exempel vara väldigt nedstämda i samband med PMS. Upplevelser av isolation, utstötning och känslor av fysiskt mindervärde är vanliga orsaker till nedstämdhet och lättare depressioner bland flera ungdomar. Exempel på känsla av fysiskt mindervärde kan vara att man upplever sig outvecklad eller avvikande fysiskt, negativ upplevelse av tonårsacne, sen mensdebut och så vidare. Allt detta kan förstärka en redan negativ inre uppfattning av sig själv. Eftersom identitetskänslan inte är fullt utvecklad förstärks den negativa självbilden. Ungdomar vet inte alltid själva eller har förmågan att själva ta sig ur nedstämdhet och få tillbaka glädjen. Dålig och icke fungerande kommunikation mellan föräldrar och tonåringen kan vara en ökad risk för depression i tonåren. Familjesammanhållning och känslomässigt stöd av föräldrarna är skyddande faktorer.

Depressionssymtom och varningstecken

Om du som tonåring eller om ditt barn känner en enorm trötthet trots tillräckligt med nattsömn, har ont i huvudet och eller magen ofta, upplever svårighet att ta sig an uppgifter och eller genomföra uppgifter, glömmer mycket, drar sig undan sociala situationer, ofta är irriterad, bråkar mycket med familjen och undviker samtal om framtid, är inlyssnande och närvarande samtal viktigt för att fånga upp tonåringen. Hur mår hen egentligen? Behöver hen hjälp?

Som förälder går man igenom flera olika faser som kan leda till perioder av nedstämdhet, vilket också är helt naturligt. Trots det kan man behöva stöd, hjälp och verktyg att hantera den utmanande perioden. Att vara förälder till en tonåring som går igenom en jobbig pubertet med allt vad det kan innebära på olika plan, kan vara krävande. Som förälder gör man kanske sitt bästa för att räcka till för barnet, för sig själv, för hela familjen, arbetsplatsen, det sociala umgänget och så vidare. Engagemang som skjuts, koordinering, tävlingar, ideellt arbete med mera ingår dessutom ofta i tillvaron som förälder till idrottare. Är man själv i en biologiskt känslig period, lever i en vacklande relation kryddat med överbelastning på arbetsplatsen, då kan man känna sig skör och balansgången vara svår vilket kräver extra mycket återhämtning för att behålla mentalt och fysiskt välmående. Separationer, medelålder, och ålderskriser är några exempel på vanliga perioder som kan orsaka nedstämdhet hos vuxna.