Fakta om Idrottsskador

Olika idrotter medför olika riskfaktorer och många saker tillsammans kan också utgöra en risk, både mentalt och fysiskt. Ta del av vår samlade fakta om ex. riskfaktorer och förebyggande insatser för en bättre mental hälsa.

Det inre mentala tillståndet hos en person kan utgöra en högre risk för en fysisk skada, då den inre stressen kan minska precision och koncentration och därmed medföra stor risk för olycksfall i vissa sporter. Generellt kan riskfaktorer delas upp i yttre faktorer och inre faktorer.

Yttre faktorer för idrottsskador

Typ av idrott
Hur träningen genomförs
Faktorer i träningsmiljön
Utrustningen
Väderförhållande

Inre faktorer:

Idrottarens fysiska status
Idrottarens psykologiska status

Risk för mental ohälsa inom idrotten

Att vara skadad och inte kunna utföra sin idrott som man önskar kan medföra stora förändringar. Rutiner och fasta hållpunkter i vardagen förändras vilket kan vara utmanande. Man kanske inte kan delta i de miljöer som oftast har en stor positiv social påverkan vilket kan ge en känsla av utanförskap om det pågår under en längre tid. Kanske får man inte heller samma uppmärksamhet som tidigare av tränare eller alla träningskompisar för att man inte kan vara med på alla träningar och aktiviteter. Addera de känslor som kan komma av att man kanske behöver förändra sin väg till målet som idrottare, särskilt om man var väldigt nära, samt känslor som kan finnas för att man har ont eller inte kan använda sin kropp som man vill i och med en fysisk begränsning vid en skada. Tillsammans kan dessa faktorer skapa en utsatt situation för idrottaren och är en risk för mental ohälsa där olust och ångest kan ingå.

En idrottare som mår dåligt under sin skadeperiod kan

Ha snabba humörsvängningar
Uttrycka förnekelse kring skadan
Dra sig tillbaka socialt och isolera sig från tränare, träningskamrater, träningsföräldrar osv
Uppleva skuldkänslor om hen känner att den inte är till nytta eller kan bidra med något viktigt för laget

Hur vi värderar skadan och situationen, det vill säga vår syn på situationen, vår attityd och inställning, påverkar både vårt beteende och förloppet under rehabiliteringens tid. Idrottaren kan uppleva att hen tappat kontrollen och med det uppleva stress, oro, ångest, bli nedstämd och få påverkad sömn. Den inre stressen som kan uppstå påverkar inte läkningsprocessen positivt, till exempel när alla träningskamrater hinner träna som planerat, vara med på de tävlingar som den skadade kanske också planerat att delta på och så vidare. En defensivt beteende hjälper inte idrottaren. Inte heller ökar det livskvaliteten under skadeperioden. En idrottare som kan bibehålla lugn, ta skadeperioden som ett tillfälle för att utvecklas på nya eller andra plan, skapa meningsfulla rutiner under rehabiliteringsperioden och få social stimulans på annat håll om vanlig idrottsmiljö uteblir på ett eller annat sätt mår bättre och skapar goda förutsättningar för snabbare återgång. Möjligheten till mental återhämtning bör också tillvaratas och förvaltas på bästa sätt.

Förebygg mental ohälsa vid idrottsskador

Förebyggande åtgärder för mental ohälsa vid idrottsskador kan både handla om dig som idrottare och hur du kan påverka dig själv men även om faktorer runt omkring dig, det vill säga utanför dig. Här går vi igenom vad som är viktigt att tänka på gällande fysisk och mental träning, återhämtning, kost, relationer och vad en klubb kan tänka på.

För dig som idrottare kan det handla om förebyggande åtgärder fysiskt och mentalt. Fysiskt kan det handla om att jobba med förebyggande träning, ”prehab”, för att stärka kroppen och vara bättre rustad för de fysiska utmaningar som den ska tåla. Man skulle kunna säga att insatser på prehab tid står i relation till rehab-tid. Det du investerar i tid för att rusta din kropp och jobba skadeförebyggande, kan potentiellt räknas hem i minskad rehabiliteringstid.

Tillräcklig återhämtning oavsett vilken typ av fysisk aktivitet som genomförts, bygger upp och rustar för att kunna utvecklas. För lite återhämtning bryter ner. Sömn är en oerhört viktig faktor som kan förebygga idrottsskador. Idag är det inte ovanligt att idrottande barn och ungdomar sover för lite av olika anledningar, studier bekräftar detta. Konsekvensen av sömnbrist är farligare för barn och unga än för vuxna då kroppar under tillväxt behöver sömnens processer extra mycket för utvecklingen av mjukdelar, skelett och muskler. Du som idrottare bör sträva efter en så god balans som möjligt mellan träning och återhämtning eftersom det bäddar för en fungerande kropp och hållbar idrott.

Din mentala hälsa påverkar hur du hanterar en idrottsskada, se därför till att likt kroppens fysiska prehab även lägga ner tid på mental prehab- jobba regelbundet och aktivt för att stärka dig själv och kunna bevara ett gott inre klimat vid en oväntad eller lång rehab från skada. Öka din motståndskraft.

Att träna på medvetenhet och ökad närvaro kan minska potentiella missar och därmed minska risken för en olycka. Mindfulness eller andra typer av träning av din medvetenhet är positivt på flera plan, så även för idrottsutövandet. Under rubriken övningar hittar du tips på mindfulnessövningar.

Fullvärdig och tillräcklig kost är inte bara bränsle utan också en återhämtning för kroppen. Förebygg stress för kroppen i form av negativ energibalans genom att äta tre tillräckliga huvudmål per dag och tre ordentliga mellanmål. Vätskebalansen och tillräckligt intag av vitaminer och mineraler i fullvärdig och tillräcklig kost är självklart också viktigt.

Genom att skapa och bevara ett nätverk av sociala relationer runt dig har du förutsättningar för ett bra stöd om du skulle behöva vid en period borta från din idrott. Kanske kan du fortsätta vara delaktig på något sätt vid idrottstillfällena för att bibehålla den sociala biten. Tala med din tränare eller träningskompisar om hur du skulle kunna fortsätta vara delaktig på det sätt som det fungerar under din idrottsskada.

Som klubb kan riktlinjer tas fram i hur man på bästa sätt kan vara med för att skapa trygg och säker idrott. En översikt kring hur man kan minska idrottsskador kan ligga med i riktlinjerna, vilket kan innebära allt ifrån ökad kunskap hos tränarna för säker träning till den fysiska omgivningen.

Mentalt stöd och bearbetning vid en idrottsskada

Om händelsen av idrottsskadan var traumatisk på något sätt kan du behöva stöd för att bearbeta händelsen och få hjälp med strategier för att hantera rädslor. Tala med din tränare eller kontakta oss på We & Sports så kan vi guida dig rätt eller ge dig stöd 063-6631110. Vid allvarligare idrottsskador finns skadan både i fysiska kroppen men också i sinnet, därför kan stödsamtal vara läkande i sig men också innehålla värdefulla övningar och reflektioner.

Undersök din inställning till idrottsskadan. Den är avgörande för hur din tid tillbaka till träningen kommer att vara. En god attityd och ett fokus på möjligheter och positiva framtidsbilder kan båda öka kvaliteten på din rehabiliteringstid och skynda på den. Stress, oro och ångest kan påverka tiden tillbaka till din idrott negativt. Försök hitta vilka nya möjligheter detta kan medföra och hur du kan förvalta tiden på bästa sätt. Att passivt vänta kan leda till otålighet, irritation och därmed ökad spänning i kroppen.

Nya rutiner som påverkar dig positivt kanske behöver upprättas? Kan du ersätta någon tidigare träning med en ny som stärker dig på ett nytt sätt? Sträva efter att komma ifrån passivitet och öka andra typer av träning (konsultera din tränare eller fysioterapeut) om det finns möjlighet. Kanske kan du till exempel delta på någon form av yoga en timme, göra din rehab träning någon timme, eller addera mobilitetsträning där det går. Kom ihåg att all träning inte behöver vara fysisk. Du kan öka dosen av mental träning under idrottsskada. Andningsträning är också positivt vid idrottsskador för att jobba med syresättningen av vävnader vilket i sig hjälper läk-klimatet i kroppen. Andningsträningen skapar också lugn och hjälper till att hantera svåra känslor och eller stress i samband med idrottsskadan. Tips på andningsövningar finns under rubriken övningar längre ner i texten.

När du väl är tillbaka i din idrott behöver övertygelsen också finnas att skadan är läkt och modet att utföra moment behöver finnas (om fysiska förutsättningarna finns vilket fysioterapeut el läkare kan ha säkerställt). Om tron hos dig själv inte finns att skadan är läkt och du håller tillbaka och är mer försiktig kan motspänningar i muskler göra att du inte utför en rörelse som du behöver och vill. Motspänningen i sig kan göra att risken för skador ökar istället för tvärtom.