Vi har samlat tips för dig som har ett förändrat matbeteende, men också tips för tränare och nära anhöriga.

• Ta hjälp att förändra ohälsosamma tankar som du känner upptar mycket av din energi och
  drar ner dig mentalt och som upprätthåller problemet.
• Ta tag i ”omkringfaktorer” som påverkar dig känslomässigt. Till exempel konflikter, saknad
  av någon vän, behovet av att vara med föräldrar mer eller ledsamhet över något etcetera
• Tala med din familj om vad som pågår, vad du känner, hur du tänker och hur det eventuellt
  hindrar dig i vardagen.
• Motivationen att ta sig från ett destruktivt matbeteende till ökad livskvalitet kan vara den i
  särklass avgörande faktorn. Viljan att må bättre, och inte fortsätta plågas av tankar kring
  mat eller slavisk träning all vaken tid, är det som varje dag kan förändra vilka beslut du tar.
• För en ärlig matdagbok under 1–2 veckor där du uppriktigt noterar vad du äter, med
  avsikten att få överblicken om du äter för lite i jämförelse med din mängd träning. Om
  möjligt, ta med dagboken till din tränare eller visa den för dina föräldrar eller skolsköterska
  (eller annan sakkunnig). Kom ihåg att ju tidigare du tar tag i det som belastar dig i tankar
  kring mat, desto lättare kan det vara att ta sig ur det. Får du stöd och rätt hjälp tidigt kan
  du vända det som utmanar dig.
• Reflektera om det finns miljöer där ditt förändrade matbeteende blir extra påtagligt. Är det
  alltid på vissa platser eller i vissa situationer? Kan du identifiera vad det är i den miljön som
  hindrar eller stjälper dig? Hur skulle du kunna påverka situationen?
• Ett stödjande nätverk runt dig genom relationen till din familj och närstående är viktig. Avsätt tid för att umgås med dina närstående.

Tips – om du är närstående och tränare till någon med ätstörning

Det är viktigt att öka kunskapen hos idrottsföräldrar och tränare kring hur man upptäcker individer med förändrad syn på sig själv och maten. Omedvetet kan man som medmänniska vara med och utlösa nya destruktiva tankar hos en annan person, för att man uttrycker sig eller agerar på ett sätt som ”aktiverar” en ätstörning. Om ett förändrat matbeteende upptäcks tidigt och snabba insatser görs för att bromsa utvecklingen av negativa tankar och beteenden kring mat, kan en ätstörning bromsas eller i bästa fall hindras. Omgivningen har en viktig roll att både tänka på hur vi själva är, vad vi säger till idrottaren, hur vi pratar om vissa frågor i allmänhet när våra idrottande ungdomar lyssnar samt hur vi väljer att hantera situationer både i och utanför träningen (kopplat till vikt, kropp, mat, prestation, resultat och dylikt).

• Lär dig varningssignalerna (se tidigare rubrik) för att kunna agera tidigt vid behov.
• Stirra dig inte blind på vikten, andra faktorer kan vara alarmerande.
• Ta reda på så mycket som möjligt om ätstörningar innan du väljer att prata med ungdomen.
• När du ska tala med den du oroar dig för, se till att du är i ett gott tillstånd och inge lugn.
• Välj en neutral plats där ni har möjlighet att tala ifred utan distraktioner och undvik samtalet under måltid. Kritisera inte. Döm inte. Visa att du är orolig och vill vara ett stöd samt berätta att hjälp finns att få. Var vänlig och respektera ungdomen. Undvik dina egna tolkningar om orsaker. Kommentera inte hur ungdomen ser ut kroppsligt (”du ser så mager ut” eller ”har du gått upp i vikt”). Kom ihåg att man inte kan tvinga fram ett nytt tankemönster, däremot kan man tala om att man har olika sätt att se på saker.
• Ät med ditt barn och se upp för upprepade uttalanden om att ungdomen redan har ätit eller ska äta på annan plats. Den sociala samvaron är också en viktig och förebyggande faktor.
• Uppmuntra ditt barn att tillsammans söka hjälp, är du tränare- uppmuntra idrottaren att söka hjälp och erbjud stöd i att söka hjälp.
• Ta hjälp som förälder eller tränare om du känner dig osäker på hur du kan hjälpa till eller bemöta ungdomen du oroar dig för.
• Notera om träningen börjar uppta mer och mer tid.
• Notera om din ungdom får tid och utrymme för att bara vara och återhämta sig. Titta gärna översiktligt på en vecka, hur ser frekvensen och mängden vila ut? Finns det en balans?
• Börjar ungdomen frenetiskt läsa alla innehållsförteckningar på varor kan du på ett vänligt sätt belysa vad du uppmärksammat och vara nyfiken på vad som ligger bakom beteendet.
• Var vaksam om det börjar förekomma otrevliga och aggressiva klagomål på maten om att den är för fet eller onyttig.
• Var vaksam på om ungdomen blir upprörd om man pratar om vikt.
• Var lyhörd för konstant trötthet.
• Märker du olika förändringar, undersök hur ungdomen äter på skoltid (om hen äter, hur hen äter, var hen äter).
• Var uppmärksam på om hen undviker platser relaterade till mat.
• Var uppmärksam på språket kring kroppen, maten och diverse kontroller av kroppen.

Tips till tränare – för bättre kunskap om ätstörningar

Klubbar och föreningar som har god kunskap kring varningssignaler på ätstörningar, vad som kan utlösa destruktiva matbeteenden och ätstörningar, vad som är viktigt för att skapa hållbara välmående idrottare vid ökad mängd träning kan vara med och bromsa eller förhindra utvecklingen av ätstörningar. En policy och handlingsplan för att motverka problem kan vara av värde. Vi hjälper er.

• Se upp med kommentarer om det kroppsliga utseendet. Hur vet du att någon inte tar illa vid sig? För att en inte tar illa vid sig betyder det inte att ingen tar illa vid sig.
• Uppmuntra inte till olika dieter, kostrestriktioner eller viktnedgång.
• Ta ansvar. Vad blir konsekvensen av att stänga av någon/inte stänga av någon som kämpar med tankar kring vikt eller till synes har förlorat mycket i vikt? Kortsiktigt och långsiktigt perspektiv behöver tas i beaktning. För att inte i första hand socialt isolera en individ uppmuntrar vi till att initialt justera träningsformer, träningsmängd och passlängd. Självklart helt utesluta extraträningar för individen. Det finns alternativ aktivitet där kroppen används och det inre får mer utrymme som vid psykiska utmaningar kan vara lämpliga att tillsätta. Till exempel mer rörlighetsövningar, funktionell träning och olika yogaformer som ingen av dem behöver ge hög förbränning av energi. Unga som redan mår dåligt i en ofrivillig destruktiv spiral kring maten kan snabbt börja må ännu sämre och få en snabbare nedåtgående spiral vid socialt uteslutande.
• Skydda individen från viktfixerade klimat och kontexter i den mån det går.
• Prata med individen, visa att du bryr dig och hjälp individen vidare till rätt hjälp när du ser att det behövs.
• Undersök tidsutrymmet för lugna och tillräckliga måltider. För en ungdom som går ett idrottsprogram, har mycket skolarbete och satsar utanför skoltid kan späckade scheman skapa en enorm stress som påverkar både lugn och ro systemet negativt men praktiskt gör att eleven slarvar med maten.
• Jobba med matkunskapen. Många idrottare saknar den kunskap som krävs om matens funktion och påverkan för hållbar idrott. Se till att aktiva får kunskap. Det kan vi på We & Sports hjälpa till med.  
• Var uppmärksam på små förändringar under lång tid.
• Vanlig medmänsklighet är att hjälpa andra från isolering.

Om du ser en negativ förändring, vare sig det gäller det synbara minskade intaget av mat eller annorlunda beteenden kring maten eller uttalade jobbiga tankar om maten, ta förändringen på allvar så tidigt som möjligt. Undersök möjligheter för samtalsstöd parallellt med kostrådgivning från expertis samt öka kunskapen kring relationen mat och träning. Du kan alltid kontakta oss på We & Sports som förälder och närstående för vägledning och samtalsstöd.