Många teorier uttrycker i princip samma sak på olika sätt om vad som är viktigt att reflektera kring för ett ökat välmående under livet. För att må och fungera bra behöver vi uppleva en känsla av sammanhang. Som en karta och kompass att navigera efter på livets ocean. Vi behöver förstå vad som händer oss och vår roll i tillvaron. Vi behöver känna att vi så långt som möjligt kan hantera situationer, kan påverka och ändra det man kan och vill, samt kunna leva med det man inte kan påverka. Vi har också ett behov av att se mönster i det som sker, lära av våra erfarenheter och växa med dem. 

På ett övergripande plan behöver du reflektera och börja tänka på framtiden, för att sedan backa i tid därifrån. Det betyder att du spolar fram tiden längre fram i livet, reflekterar över vad du hoppas ha genomfört och åstadkommit då (detta kan vara ett nytt sätt att tänka, särskilt för dig som är väldigt ung). Svaret blir en vägvisare för dig som sedan gärna ska överensstämma med de stora områdena i livet som du anser vara viktiga (exempel kan vara hälsa, familj, idrotten, du som person, en stor hobby och så vidare), och överensstämma med långsiktiga mål inom varje område. De långsiktiga målen bryts sedan ned till kortsiktiga mål som också behöver överensstämma med det du hoppas att du ska ha åstadkommit eller genomfört där framme när du är äldre.  Med denna struktur ökar vi chansen att göra rätt saker i livet hellre än att fokusera på att göra saker rätt. Vad du vill för egen del är en viktig riktlinje för ett lustfyllt liv.

Vi behöver reflektera över oss själva kring:

• Skapande värden: Vad vi uträttar i våra liv
• Upplevelsevärden: Närvaron i och tacksamheten för upplevelser
• Inställningsvärden: Vår attityd och vårt förhållningssätt. Att hantera livet i med och motgång.

Viljan att leva närvarande genom att dra ned på tempot eller minska antalet åtaganden och därmed öka förmågan att göra saker med kvalitet och mindre slarv, bör uppmuntras och ses som ett klokt val, inte som en svaghet. Det är också lättare att göra medvetna val när vi är mer närvarande. Vilka val som kommer leda dig i rätt riktning är förknippat med dina värderingar. När du har koll på vad just du anser vara viktigt i livet, vad det är du vill skapa i livet och i vilken riktning du rör dig i, är det också lättare att se vilka val som kommer gynna din väg. Kort sagt att leva efter dina värderingar, som också kan beskrivas som dina rättesnören, dina djupt liggande riktlinjer, sanningar enligt dig och vad du anser vara viktigt. Meningen med livet ligger i dina värderingar. Ju mer du lever i enlighet med det du anser vara viktigt, ju större är chansen att du upplever mening och motivation. 

Det är också lättare att prioritera när man vet vad man vill och vad man tycker är viktigt i livet. Att se vad man behöver prioritera bort och vad man kanske hellre ska lägga mer fokus på för att i större utsträckning leva efter sina värderingar och i den riktning man i förväg bestämt. Små förändringar i vardagen kan ge stora effekter på sikt och skapa ett bättre flöde i ditt liv.  

Tips på förebyggande åtgärder vid stress

• Skapa rutiner som stödjer återhämtning och påfyllnad av energi. Du blir bra på det du tränar. Träna på återhämtning. Ha tålamod med dina nya vanor, ge det tid tills de blir ett med dig. Prioritera dina nya rutiner. Börjar du kompromissa på dem flyttas gränsen för hur många gånger det är ok att hoppa över. Exempel på rutiner kan vara avslappning, andningsträning, en stund i naturen, meditation, egen tid för att bara vara, praktisera en trivsam yogaform osv. Återhämtning är individuellt och det finns inga rätt eller fel. Utforska vad som fungerar för dig och när på dygnet du kan skapa utrymme för det. 
  
• Regelbundna pauser under dagen med det innehåll som du själv föredrar och ser som återhämtning. Det är i pausen du kan få tag på dig själv. 
  
• Skapa utrymme i kalendern för ”ingenting” och möjlighet till flexibilitet. Utrymme för naturliga vilostunder.
  
• Skapa rutiner för nedvarvning innan läggdags för att lättare kunna somna. Stresshormoner kan försvåra insomnandet.
  
• Gör en balansinventering. Reflektera under en ”vanlig” vecka hur många insättningar du gör på ”återhämtningskontot” och hur många uttag du gjort i form av mental och fysisk energi. Reflektera sedan hur balansen ser ut. Vilka justeringar behöver du göra? Ta sedan övningen vidare och reflektera dagligen- hur ser balansen ut på kvällen mellan dagens åtaganden och energiuttag – och insättningar i form av pauser, mental- och fysisk återhämtning. Vad kan du påverka direkt? Vad bör du se över på sikt?  
  
• Kartlägg dina värderingar på egen hand. Gör och läs följande punkter en i taget. När du gjort en punkt klart läser du nästa.
  – Skriv ned 10 saker som du gör i vardagen.
  – Rangordna dem utefter hur mycket tid du lägger ner på dem.
  – Börja med den du lägger ner mest tid på. Fråga: Vad är det viktigaste för mig med ”a”? (svaret =b)
  – Fråga: Vad är det viktigaste för mig med ”b”? (svaret=c)
  – Fråga: Vad är det viktigaste för mig med ”c” (svaret =d)
  – Fortsätt fråga ”vad är det viktigaste för mig” minst tre gånger, eller till dess att det inte kommer något annat svar. Du har då nått till ett värdeord eller en fras.Fortsätt genom hela listan tills du har ett värdeord eller fraser kopplade till varje sak du brukar göra i vardagen. Dina sista svar är värderingar (inte alla dina värderingar men några) som ligger till grund till varför du väljer att göra saker. 
  
• Var proaktiv. Planera realistiskt, planera utefter dina värderingar och skapa plats för obokad tid. Med ökat lugn och bra balans är det lättare att ta initiativ och ansvar för dina handlingar.
  
• Jobba med mental träning. Hjärnan är formbar och det går att ändra förhållningssätt och tolkningsförmåga av det som händer utanför oss. 
  
• Stärk din självkänsla och träna på att säga nej.
  
• Praktisera mindfulness. 
  
• Prova balanserande MediYoga eller annan yogaform som du gillar.

Tips vid stresspåslag

Närmaste handlingen till ökat lugn är att sluta ögonen och ta några djupa andetag med fokus på upplevelsen av det. Andningen är det mest centrala som också påverkar hormonutsöndringen i rätt riktning vid stresspåslag.

•  Andningsövningar
• Avslappningsövningar
• Naturvistelse, gärna med horisont vy
• Byt miljö
• Kartlägg stressen med stressdagbok. Notera dag och datum på ett papper. Till vänster skriver du möjliga källor till stress (till exempel flera krävande skoluppgifter samtidigt eller en konflikt eller dylikt), och till höger skriver du hanteringsförmåga (till exempel att du tog hjälp med uppgifterna och fick klarhet i hur du skulle lösa dem, eller att du valde att prata ut med den som konflikten fanns med, eller att du tog flera pauser). Längre ner på papperet skriver du ”bedömning” där du reflekterar över källorna och hanteringsförmågan. Efter en till två veckor kanske du kan upptäcka situationer, platser eller människor som stressar dig och fundera på vad du behöver i dessa lägen.
• Skriv ner det du upplever stressar dig. Kategorisera och sortera. Skilj på vad som är viktigt och vad som är bråttom. ”Det viktiga är alltid viktigare än det som är bråttom”. Tex kan en timmes återhämtande yoga vara viktigt för ditt välbefinnande och skapa mer ork men det är inte bråttom. Undvik ”bråttomsjukan” men sätt inte heller allt på ”viktighetslistan”.
• Utför saker långsammare, rör dig långsammare
• Ring någon närstående och släpp allt som pågår för en stund
• Gör en närvaroövning och betrakta din omgivning, beskriv den tyst eller högt för dig själv